fredag, juni 19, 2009
Ett litet räkneexempel
Eftersom jag är en stark anhängare av guldmyntfot och av det skälet måhända förleder några av mina läsare att "förköpa" sig på fysiskt guld anser jag mig vara skyldig mina läsare en liten konsumentvägledning. I detta exempel kommer jag att bortse från reavinstskatten, eftersom det är en officiell hemlighet att att ingen betalar någon reavinstskatt då han eller hon säljer fysiskt guld.
Idag betalar man hos Tavex i Stockholm 383,- kronor för en engrams guldtacka med en renhetsgrad på 9.999/10.000. Tavex återköper sådana guldtackor för 238,- kronor och dagsnoteringen för ett kilogram guld uppgick torsdagen den 18 juni 2009 till 237.625,- kronor. Vi kan alltså anta att en engrams guldtacka återköps till ett pris per kilogram som ligger strax över priset för en tacka med en vikt av 1 kilogram delat med 1.000.
1 juli 2005 dagsnoterades guldet 109.538,- kronor. Därför antar jag med ledning av vad jag anförde i föregående stycke att Tavex den 1 juli 2005 betalade 110,- kronor för en engrams guldtacka med en renhetsgrad på 9.999/10.000. Jag antar också att differensen mellan deras köp och säljkurs då var den samma som den är idag; det vill säga att försäljningspriset då var cirka 60,9% högre än återköpskursen. Detta skulle, avrundat till närmsta obrutna krontal, betyda att en engrams guldtacka då kostade 177,- kronor.
Vi vet också att den 1 juli 2005 en Big Mac kostade 33,- kronor och att den idag kostar 41,- kronor. Priset på en engrams guldtacka var alltså den 1 juli 2005 5,37 Big Macs och säljer man en guldtacka som då kostade 177,- kronor får man idag 238,- kronor eller 5,80 Big Macs. Realräntan har i så fall uppgått 10,8% under en period av knappt 4 år. Strängt taget hade man blivit skyldig att betala 18,- kronor i reavinstskatt, vilket motsvarar 0,44 Big Macs och förvandlar "avkastningen" till en smärre förlust. Vinsten efter skatt uppgår ju till 43,- kronor, men dessa 43,- kronor "äts" helt upp av macflationen då ju det idag krävs cirka 220,- kronor för att kunna köpa lika många Big Macs som man kunde köpa för 177,- kronor år 2005.
Detta är givetvis ingen lysande avkastning, men det verkar å andra sidan uteslutet att man hade kunnat få bättre utfall genom att anförtro en bank sina medel. Små guldtackor är därför knappast särskilt bra investeringsalternativ, men en bullion bank som hade betalt 0% ränta, men förblivit solvent, hade varit en absolut lysande investering givet att man inte hade behövt betala någon reavinstskatt. Realräntan hade uppgått 74,1% under en period av knappt fyra år, vilket måste anses otroligt bra. Reavinstskatten i reala termer hade dock uppgått till 0,93 Big Mac, vilket innebär att den reala avkastningen uppgått till 46,2% under perioden. Ytterst få investeringar har varit bättre under denna period. Å andra sidan finns det knappast bullion banks som godtar så små insättningar som ett gram.
Summan av kardemumman är väl att guld skyddar från inflation, men att man bör vara varse de kostnader som är förenade med guldhandel innan man "förköper" sig. Guld är också en tämligen riskfri investering och jag tror att man kan utesluta framtida dramatiska prisfall, eftersom prisraset på 1980-talet berodde på att guldpriset under 1960-talet hölls på en absurt låg nivå med hjälp av regleringar och därför 1970-talets exceptionella guldrallly skall ses som en korrektur av 1960-talets konstlat låga pris. Guldet behövde alltså en rejäl resa uppåt, men denna medförde senare en obehaglig återgång till en mera realistisk nivå. Därutöver finns idag en stor marknad för så kallat paper gold, vilket har en starkt dämpande inverkan på priset i händelse av kraftiga prisstegringar.
Idag betalar man hos Tavex i Stockholm 383,- kronor för en engrams guldtacka med en renhetsgrad på 9.999/10.000. Tavex återköper sådana guldtackor för 238,- kronor och dagsnoteringen för ett kilogram guld uppgick torsdagen den 18 juni 2009 till 237.625,- kronor. Vi kan alltså anta att en engrams guldtacka återköps till ett pris per kilogram som ligger strax över priset för en tacka med en vikt av 1 kilogram delat med 1.000.
1 juli 2005 dagsnoterades guldet 109.538,- kronor. Därför antar jag med ledning av vad jag anförde i föregående stycke att Tavex den 1 juli 2005 betalade 110,- kronor för en engrams guldtacka med en renhetsgrad på 9.999/10.000. Jag antar också att differensen mellan deras köp och säljkurs då var den samma som den är idag; det vill säga att försäljningspriset då var cirka 60,9% högre än återköpskursen. Detta skulle, avrundat till närmsta obrutna krontal, betyda att en engrams guldtacka då kostade 177,- kronor.
Vi vet också att den 1 juli 2005 en Big Mac kostade 33,- kronor och att den idag kostar 41,- kronor. Priset på en engrams guldtacka var alltså den 1 juli 2005 5,37 Big Macs och säljer man en guldtacka som då kostade 177,- kronor får man idag 238,- kronor eller 5,80 Big Macs. Realräntan har i så fall uppgått 10,8% under en period av knappt 4 år. Strängt taget hade man blivit skyldig att betala 18,- kronor i reavinstskatt, vilket motsvarar 0,44 Big Macs och förvandlar "avkastningen" till en smärre förlust. Vinsten efter skatt uppgår ju till 43,- kronor, men dessa 43,- kronor "äts" helt upp av macflationen då ju det idag krävs cirka 220,- kronor för att kunna köpa lika många Big Macs som man kunde köpa för 177,- kronor år 2005.
Detta är givetvis ingen lysande avkastning, men det verkar å andra sidan uteslutet att man hade kunnat få bättre utfall genom att anförtro en bank sina medel. Små guldtackor är därför knappast särskilt bra investeringsalternativ, men en bullion bank som hade betalt 0% ränta, men förblivit solvent, hade varit en absolut lysande investering givet att man inte hade behövt betala någon reavinstskatt. Realräntan hade uppgått 74,1% under en period av knappt fyra år, vilket måste anses otroligt bra. Reavinstskatten i reala termer hade dock uppgått till 0,93 Big Mac, vilket innebär att den reala avkastningen uppgått till 46,2% under perioden. Ytterst få investeringar har varit bättre under denna period. Å andra sidan finns det knappast bullion banks som godtar så små insättningar som ett gram.
Summan av kardemumman är väl att guld skyddar från inflation, men att man bör vara varse de kostnader som är förenade med guldhandel innan man "förköper" sig. Guld är också en tämligen riskfri investering och jag tror att man kan utesluta framtida dramatiska prisfall, eftersom prisraset på 1980-talet berodde på att guldpriset under 1960-talet hölls på en absurt låg nivå med hjälp av regleringar och därför 1970-talets exceptionella guldrallly skall ses som en korrektur av 1960-talets konstlat låga pris. Guldet behövde alltså en rejäl resa uppåt, men denna medförde senare en obehaglig återgång till en mera realistisk nivå. Därutöver finns idag en stor marknad för så kallat paper gold, vilket har en starkt dämpande inverkan på priset i händelse av kraftiga prisstegringar.
