onsdag, maj 27, 2009

 

Ytterligare om guldpriset

Jag beklagar att under senare tid låg postningsaktivitet förevarit på Flavianopolis och skall försöka bättra mig. Dock är det så att jag tycker mig ha skrivit ganska mycket om de ämnen som intresserar mig och av att av det skälet ytterligare skriverier riskerar bli långtråkiga upprepningar.

Idag vill jag skriva något om guldpriset och hoppas att inte allt blir upprepningar.

Vad styr guldpriset?

Styrs inte guldpriset främst av köparkollektivets sinnesstämning? Jo, jag tror faktiskt att guldprisets rörelser beror främst på vad som på engelska kallas market sentiments, men att det samtidigt finns reala korrektiv. Det sistnämnda betyder helt enkelt att även om guldprisets rörelser styrs av flockbeteenden på den finansiella marknaden så rättar den reala ekonomien i samarbete med de mindre spekulativa delarna av den finansiella ekonomien till åtminstone de grövsta överdrifterna.

Vad skulle exempelvis hända om guld helt plötsligt bleve lika billigt som koppar?

Tja, då skulle efterfrågan på guld sannolikt öka inom områden där man traditionellt sett inte använder sig av guld. Man kan tänka sig elledningar av guld eller att guldpläterade hushållsarmaturer skulle bli populära. Samtidigt skulle, givet oförändrade brytningskostnader, guldbrytning bli betydligt mindre intressant med den påföljden att guldbrytningen ganska snart skulle minska. Efter några år skulle det alltså råda brist på guld och då skulle givetvis priset stiga till en mera realistisk nivå.

Vad skulle hända om priset på guld helt plötsligt skulle stiga till 100 gånger det nuvarande och priserna på konsumentvaror räknat i dollar i övrigt skulle förbli i stort sett oförändrade och samtidigt förtroendet för dollarns framtida köpkraft i övrigt skulle vara i stort sett oförändrad?

Jo, de företag som ägnar sig åt eller kan tänka sig att utvinna guld skulle sannolikt bli mycket intresserade av att bryta guld med den påföljden att de skulle vilja ta upp lån i syfte att finansiera en större brytning. En icke obetydlig del av dessa lån skulle troligen vara denominerade i guld och av det skälet skulle en dramatisk stegring av guldpriset medföra att en stor mängd gulddenominerade obligationer skulle emitteras. Detta skulle ha samma inverkan på guldpriset som om helt plötsligt en stor mängd guld kom ut på marknaden; det vill säga guldpriset skulle falla. Betydelsen av smyckesköparnas bortfall ur köparkategorin skall dock inte överskattas. Inte heller skall det förhållandet att guldbrytningen skulle öka tillmätas någon större betydelse av det skälet att mängden guld som låter sig brytas inom en kortare tidsrymd alltid är mycket begränsad i förhållande till mängden guld som brutits under historien.

Alltså finns det reala korrektiv på den av psykologi drivna guldmarknaden. Den i sammanhanget intressanta frågan är hur effektiva dessa är och hur riskabelt det är att köpa guld om syftet inskränker sig endast till att undvika förmögenhetsförluster.

Är det nuvarande guldpriset så att säga för lågt är den risken obefintlig, men är priset så att säga för högt är detta en risk som absolut måste beaktas. Den viktigaste frågan att besvara är alltså om det finns skäl att anse att det nuvarande guldpriset är så att säga för högt. Här vill jag delge mina läsare några synpunkter i denna fråga.

Jag anser inte att det förhållandet att guldets dagsnotering för tillfället ligger en bra bit över brytningskostnaderna i de minst lönsamma gruvorna är något starkt argument mot att köpa guld, även om det naturligtvis snarare talar mot än för. Såvitt jag kan förstå kommer ju ett alltför högt guldpris att korrigeras genom emission av värdepapper, vilket är en snabb process, medan ett alltför lågt guldpris korrigeras genom en real process där existensen av skulder med nominellt värde i guld dessutom ger den effekten att guldbrytande företag kan bryta guld för att amortera skulder trots att guldets dagsnotering understiger de ponerade brytningskostnaderna givet att det guldbrytande företagets skulder hade varit denominerade i dollar.

Däremot tror jag att en ordentlig skärpning av den amerikanska penningpolitiken skulle kunna minska intresset av att köpa guld som ett skydd mot inflationen. Samtidigt bör här beaktas att det förhållandet att guldet och dess derivat fungerar som ett valutasystem medför en egenartad effekt. Om den amerikanska penningpolitiken skärps medför detta faktiskt en ökad risk för en lättnad av den amerikanska penningpolitiken, vilket kan skapa en flykt in guldet och av det skälet stegra guldets dagsnotering. Å andra sidan bör rimligen en skärpning av den amerikanska penningpolitiken som grundförutsättning minska efterfrågan på guld i egenskap av inflationsskydd.

Summan av mitt resonemang blir ändå den att eftersom de ekonomiska krafterna snabbare och smidigare kan korrigera ett alltför högt guldpris än ett alltför lågt så tror jag att det är ganska riskfritt att köpa guld om man endast är ute efter finansiell förutsägbarhet. Guld är alltid guld och en av de få riskerna med att köpa guld hänger samman med "risken" för en förnuftig amerikansk penningpolitik. Situationen idag kan inte heller jämföras med situationen 1980 då det inte fanns någon marknad för skuldebrev med nominellt värde i guld. Idag är också, till skillnad från 1980, effekterna av Bretton-Woodssystemet utraderade.

Ytterligare en risk är samordnade utförsäljningar från centralbankernas sida i syfte att punktera guldmarknaden. Världens centralbanker och IMF lär sitta på cirka 29.000 ton guld och genom att samordnat vräka ut detta guld på marknaden skulle man utan tvekan kunna punktera guldmarknaden, men mot detta talar att man i så fall skulle sänka värdet på sina egna tillgångar. Jag kan dock tänka mig att man kommer att göra detta om det går upp för världens centralbanker att guldmyntfoten håller på att "införa sig själv" och man vill få kapitalet att flöda tillbaka in i de så kallade fiat-systemen.

En sak som man bör komma ihåg vad gäller guld är att åtgången beror på priset snarare än tvärsom och att detta förhållande gör guldet nästan unikt. Att basera guldprisprognoser på smyckesefterfrågan är alltså tämligen meningslöst.

Samtidigt är jag helt säker på att guldets roll i den internationella finansvärlden växer och att denna roll kommer att fortsätta växa. Världens centralbanker måste helt enkelt ta inflationsbekämpningen på större allvar för att inte successivt tappa marknadsandelar till guldet och dess derivat och kommer man försöka återta förlorad terräng med andra medel än strikt inflationsbekämpning kommer man bara att göra fiatvalutornas dödskamp mera utdragen.

En indikator på var vi befinner oss i denna process är måhända hur mycket guld om ägs av så kallade gold ETF:s i jämförelse med hur mycket som ägs av världens centralbanker och IMF. Här kommer länkar till några tidningsartiklar som sporrade mig att skriva i ämnet.

http://www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/metaller-ar-toppen-tacka-guldet-for-det-1.871620

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_2936953.svd

Comments:
شركة تنظيف موكيت بالرياض تتخصص فى القيام بأعمال تنظيف الموكيت ونظرا لحساسية التعامل مع الموكيت فشركتنا افضل شركة تنظيف موكيت بالرياض تعتمد على أدوات محددة لسلامة الموكيت وعدم تجريحه
ركن كلين للصيانة والنظافة

 

شركة تنظيف كنب بالمدينة المنورة
كيف انظف الكنب القماش-الشمواه-الستان-الجلد، شركة تنظيف كنب بالمدينة المنورة تنظيف أنواع الكنب القماش والكنب الجلد، تنظيف بقع العرق-الغبار-المشروبات، مهما كان الكنب متسخ ومهما كانت صعوبة البقع يرجع الكنب كأنه جديد، نعتمد على معدات مخصصة لتنظيف الكنب ومواد تنظيف آمنة للحفاظ على الأقمشة ولا نستخدم مواد التنظيف الخطرة التي تتسبب في تهالك أقمشة الكنب، ولأن الشركة تعتمد على الطرق الحديثة في أسرع طرق تنظيف وتجفيف الكنب، معنا أنت مطمئن على الكنب إذا كان كنب قماش أو كنب جلد، يتم تنظيفه بأمان ونتائج سريعة ومذهلة في إعادة الكنب لحالته الجديدة.


 
Skicka en kommentar

<< Home

This page is powered by Blogger. Isn't yours?