måndag, mars 03, 2008

 

Mac-roekonomi mars 2008

Priset på en Big Mac i några olika länder:

Storbritannien: £1,99
Tyskland: €3,10
USA: $3,41 (Observera att denna uppgift inte uppdaterats sedan juli 2007.)
Finland: €3,75
Danmark: 29,75 dkr.
Sverige: 35,- kr./35,- kr.
Norge: 39,- nkr.

Valutakurser:

£1=12,24 kr.
€1=9,37 kr.
$1=6,17 kr.
1 dkr.=1,26 kr.
1 nkr.=1,18 kr.

Utländska priser i svenska kronor:

Storbritannien: 24,36 kr.
Tyskland: 29,05 kr.
USA: 21,04 kr.
Finland: 35,14 kr.
Danmark: 37,48 kr.
Norge: 46,02 kr.

Utländska priser i procent av de svenska:

Storbritannien: 69,6%
Tyskland: 83,0%
USA: 60,1%
Finland: 100,4%
Danmark: 107,1%
Norge: 131,5%

Priset på ett uns guld: 6058,03 kr.

Tyvärr har kronans reala växelkurs stigit högst avsevärt sedan februari månads början. Eurons nominella kurs har fallit aningen, men eftersom dessutom priserna stigit i Sverige och ingen prishöjning i något annat land än Sverige genomförts blir resultatet att kronans köpkraftsparitetsjusterade växelkurs stigit högst avsevärt.

Enligt min övertygelse leder detta till att Riksbanken kommer att ställas inför ett mycket svårt dilemma. Jag är nämligen övertygad om att stegringen av kronans reala växelkurs kommer att medföra en konjunkturell nedgång och att denna nedgång är mycket nära förestående.

Vill Riksbanken i detta läge bedriva konjunkturpolitik, kommer allt att tala för sänkta eller oförändrade styrräntor, men vill Riksbanken ägna sig åt vad som kommer an på Riksbanken, nämligen att stabilisera penningvärdet, måste Riksbanken höja styrräntorna. Detta kommer givetvis att utlysa ett fruktansvärt jämmer från ett antal ekonomiska analfabeter, men jag är övertygad om att beslutsamma höjningar kommer att medföra att McDoanld's prislistor redan i höst kommer att belägga att de deflatoriska åtgärderna fått en påvisbar effekt.

Och i så fall kommer kronan inte att stiga så mycket att prissänkningarnas expansiva effekt kompenseras av en starkare kronkurs. I så fall kan högkonjunkturen skjuta ny fart och med tanke på den robusta högkonjunktur som nu råder, finns ingen risk ens för att produktionsvolymen kommer att minska förrän nästa högkonjunktur kommer igång.

Nu måste Riksbanken "ge järnet" och endast ägna sig åt att så snabbt som möjligt stabilisera penningvärdet i syfte att göra stabiliseringsfasen så kort att den inte kommer att synas i produktionsstatistiken.

Comments: Skicka en kommentar

<< Home

This page is powered by Blogger. Isn't yours?