flavianopolis

Igår beslutade Sveriges Riksbank höja styrräntorna. Jag anser visserligen att Riksbanken kunde och borde ha höjt styrräntorna betydligt mer, men jag är trots detta mycket nöjd med och positivt överraskad av att Riksbanken snarare tycks se till inhemska faktorer än utländska. Läs mer på följande länk.

http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_253783.e24

En första reaktion tycks ha blivit att kronan stärkts gentemot euron, men enligt min övertygelse är denna rörelse förmodligen högst tillfällig. Istället kommer nu de så kallade experterna att bedöma att situationen snart kommer att vara sådan att styrräntorna kommer att sänkas, vilket i sin tur kommer att få kronan att rasa. Samtidigt skall man vara medveten om att huvudregeln är att kvalitativ penningpolitik i kombination med flytande växelkurs ger en högre real växelkurs och att detta fenomen egentligen är det enda hållbara argumentet för att bedriva inflatorisk penningpolitik.

Å andra sidan är grundregeln försedd med ett viktigt undantag, som inte sällan gör att grundregeln vänds i sin skenbara motsats. Om penningpolitiken skärps, ger detta resultatet att lättnader mera sannolikt kan komma ifråga inom en icke alltför avlägsen framtid med den påföljden att marknaden anteciperar framtida sänkningar genom att sänka den reala växelkursen. Om detta fenomen slår igenom, vilket jag tror att det kommer att göra, kommer detta att ge en svagare krona och en bättre konjunktur.

Samtidigt är det så att Riksbanken genom detta beslut skruvat åt "kreditexpansionskranen" med den påföljden att de långsiktiga förutsättningarna för ett fast penningvärde förbättrats. Man måste, enligt min uppfattning, göra åtskillnad mellan en valutas inre och yttre köpkraft om än att dessa två egentligen är samma sak. Flytande växelkurser är emellertid av den beskaffenheten att växelkursrörelser ibland så till den grad komplicerar tolkningen av vad som händer att en centralbanks beslut kan förvandlas till sin raka motsats.

Enligt min uppfattning har alltså Riksbanken, genom detta beslut, med största sannolikhet bidragit till att inflationstakten på kort sikt kommer att utfalla högre än vad som blivit fallet om man låtit bli att höja styrräntorna. Den troligen svagare kronan kommer att leda till att den svenska konjunkturen går i spinn och att statens kassakistor kommer att rinna över till följd av exportsektorns enorma vinster och överfyllda orderböcker.

Samtidigt har Riksbanken skapat de mera långsiktiga förutsättningarna för en stabilisering av kronans inre köpkraft, om än att jag tror att det krävs mer för att nå dithän. Genom att först och främst se till McDonald's prislistor, menar jag att Riksbanken på bästa tänkbara sätt ges adekvat information om den svenska monetära ekonomins tillstånd. Riksbanken bör fortsätta höja styrräntorna till dess McDonald's prislistor har bekräftat att Riksbankens deflationära åtgärder gett ett synligt genomslag i den inhemska prisbilden. Jag menar att det stadiet är nått när priset på en Big Mac räknat i kronor i Sverige är lägre än det var för ett år sedan.

När man nått dithän, menar jag att olika strategier kan övervägas. En tänkbar strategi är snabba sänkningar av styrräntorna till dess dessa gett en av McDonald's prislistor påvisad inflationär effekt. Så snart en inflationär effekt kunnat påvisas, griper man återigen till deflationspolitik genom snabba höjningar av styrräntorna och så vidare.

En annan möjlighet är att lämna styrräntorna oförändrade så snart en deflationär effekt kunnat påvisas och istället påverka den monetära ekonomien i inflationär riktning genom att aktivt hålla ned kronkursen.