måndag, september 24, 2007
Kommer Belgien att delas?
Jag läste hos Henrik Alexandersson att de som vill dela Belgien i en flamländsk och vallonsk del har fått medvind på grund av politisk oreda i Belgien. Henrik Alexandersson hänvisar till en artikel ur International Herald Tribune och texten finns på följande länk.
http://www.iht.com/articles/2007/09/20/news/belgium.php?WT.mc_id=atomfrontpage
Jag tycker att det skulle vara mycket intressant att följa om tanken på en uppdelning av Belgien i ett flertal mindre stater kunde förverkligas. För inte så värst länge sedan delades faktiskt Tjeckoslovakien och blev till Tjeckien och Slovakien. Slovakien har använt självständigheten bland annat till att genomföra en mycket långtgående skattereform syftande till att locka företag till landet. Strategin har lyckats och nu investerar ett stort antal internationella storföretag stora belopp i Slovakien.
Inom en icke alltför avlägsen framtid kommer förmodligen Tjeckien att genomföra en liknande skattereform. Redan nu diskuteras en liknande reform i Tjeckien. Ju fler stater som finns, desto fler olikartade lösningar kommer att prövas ut och sedan kommer de bästa lösningarna att antingen locka till och understundom rent av framtvinga liknande reformer i andra länder.
Det enda hindret för en långtgående uppdelning av hela jorden eller Europa i ett oändligt antal småstater är att en stat naturligtvis i någon mån bygger på stordriftsfördelar och riskspridning. Om man tänker sig stater med kanske bara något hundratal invånare skulle det exempelvis kunna bli omöjligt för en sådan stat att bekosta dyrbar sjukvård för en svårt sjuk människa. För någon vecka sedan kunde man läsa om en man som behövde läkemedel för 10 miljoner kronor per år i tidningarna. Om man tänker sig att Vårgårda Kommun vore en självständig stat med 11.000 invånare skulle det innebära en oerhörd belastning av denna kommun att behöva bekosta sjukvården för en person med behov av så dyrbara mediciner. För hela Sveriges del handlar det dock bara om en dryg krona per invånare och år.
Av detta skäl och vissa andra skäl finns det därför naturligtvis en nedre gräns för staters storlek, men om man jämför Belgien med Luxemburg skulle Belgien kunna delas i drygt tjugo småstater om man tänker sig att var och en av dem skulle ha ungefär lika många invånare som Luxemburg. En annan intressant aspekt av jämförelsen mellan Luxemburg och Belgien är Belgiens invånarantal sedan 1966 ökat från 9,2 miljoner invånare till idag 10,4 miljoner invånare, medan Luxemburgs invånarantal under samma tidsperiod ökat från 320.000 till 480.00. Luxemburgs invånarantal har alltså ökat med 50%, medan Belgiens endast ökat med cirka 13%.
Jag är helt säker på att om man tänker sig en situation där Belgien delades upp i 20 småstater skulle snart en intensiv konkurrens dem emellan om att locka till sig företag och invånare bryta ut. Jag tror inte att processen skulle leda till att välfärden monterades ned av det skälet att väl fungerande välfärdsinrättningar skulle uppskattas och jämföras när man valde var man vill bo. Man kanske skulle mena att en viss ort visserligen har låga skatter, men att i gengäld den offentliga välfärden är sämre och att man av det skälet valde en ort med bättre välfärd och högre skatter. Det är ju egentligen inte konstigare än att folk i allmänhet fäster avseende på hur trafiksäker en bil och inte bara vid hur snabb den är.
Däremot finns det, enligt vad jag kan förstå, en stark anledning att tro att planerna inte kommer att förverkligas och det är att Bryssel historiskt sett är en del av Flandern, men att trots detta umgängesspråket i Bryssel är franska. Bryssel är alltså en blandning av flamländskt och vallonskt. En annan knäckfråga är vad man skulle göra med Eupen, som är en tyskspråkig stad med ganska få invånare. En möjlighet är att överföra Eupen till Tyskland.
Om man verkligen skulle vilja få en delning till stånd tror jag att man skulle dela upp Belgien i fyra delar. En tysk, en flamländsk, en vallonsk och en "brysselsk". De fyra staterna skulle ha gemensam statschef, gemensam utrikespolitik och gemensamt försvar. I övrigt skulle de vara fyra stater med lika stort eller litet självbestämmande som övriga EU-länder. Genom att de fyra staterna med största säkerhet skulle vara medlemmar av EU, skulle givetvis fri rörlighet dem emellan råda. Observera dock att EES-avtalet i och för sig skulle vara tillräckligt för att garantera fri flytträtt staterna emellan.
Bayern, i södra Tyskland, skulle med lätthet kunna bli en självständig stat och skulle som sådan exempelvis ha betydligt fler invånare än ett antal europeiska länder, däribland Sverige. Skåne skulle som självständig stat ha betydligt fler invånare än Luxemburg och så vidare.
I sammanhanget kan faktiskt EU, för ovanlighetens skull, spela en positiv roll. Det framstår ju som mindre dramatiskt att dela stater som tillhör unionen än att dela stater som inte tillhör unionen. Å andra sidan skulle exempelvis en norrländsk fristat begära utträde ur unionen. Jag vet inte vad som kommer att hända, men en belgisk delning skulle kunna bli inledningen på en spännande process. Jag hoppas i så fall också att lilla Eupen blir självständigt så att Europa finge se ett exempel på en verkligt liten stat. Separatisterna i Quebec skulle också kunna få medvind.
http://www.iht.com/articles/2007/09/20/news/belgium.php?WT.mc_id=atomfrontpage
Jag tycker att det skulle vara mycket intressant att följa om tanken på en uppdelning av Belgien i ett flertal mindre stater kunde förverkligas. För inte så värst länge sedan delades faktiskt Tjeckoslovakien och blev till Tjeckien och Slovakien. Slovakien har använt självständigheten bland annat till att genomföra en mycket långtgående skattereform syftande till att locka företag till landet. Strategin har lyckats och nu investerar ett stort antal internationella storföretag stora belopp i Slovakien.
Inom en icke alltför avlägsen framtid kommer förmodligen Tjeckien att genomföra en liknande skattereform. Redan nu diskuteras en liknande reform i Tjeckien. Ju fler stater som finns, desto fler olikartade lösningar kommer att prövas ut och sedan kommer de bästa lösningarna att antingen locka till och understundom rent av framtvinga liknande reformer i andra länder.
Det enda hindret för en långtgående uppdelning av hela jorden eller Europa i ett oändligt antal småstater är att en stat naturligtvis i någon mån bygger på stordriftsfördelar och riskspridning. Om man tänker sig stater med kanske bara något hundratal invånare skulle det exempelvis kunna bli omöjligt för en sådan stat att bekosta dyrbar sjukvård för en svårt sjuk människa. För någon vecka sedan kunde man läsa om en man som behövde läkemedel för 10 miljoner kronor per år i tidningarna. Om man tänker sig att Vårgårda Kommun vore en självständig stat med 11.000 invånare skulle det innebära en oerhörd belastning av denna kommun att behöva bekosta sjukvården för en person med behov av så dyrbara mediciner. För hela Sveriges del handlar det dock bara om en dryg krona per invånare och år.
Av detta skäl och vissa andra skäl finns det därför naturligtvis en nedre gräns för staters storlek, men om man jämför Belgien med Luxemburg skulle Belgien kunna delas i drygt tjugo småstater om man tänker sig att var och en av dem skulle ha ungefär lika många invånare som Luxemburg. En annan intressant aspekt av jämförelsen mellan Luxemburg och Belgien är Belgiens invånarantal sedan 1966 ökat från 9,2 miljoner invånare till idag 10,4 miljoner invånare, medan Luxemburgs invånarantal under samma tidsperiod ökat från 320.000 till 480.00. Luxemburgs invånarantal har alltså ökat med 50%, medan Belgiens endast ökat med cirka 13%.
Jag är helt säker på att om man tänker sig en situation där Belgien delades upp i 20 småstater skulle snart en intensiv konkurrens dem emellan om att locka till sig företag och invånare bryta ut. Jag tror inte att processen skulle leda till att välfärden monterades ned av det skälet att väl fungerande välfärdsinrättningar skulle uppskattas och jämföras när man valde var man vill bo. Man kanske skulle mena att en viss ort visserligen har låga skatter, men att i gengäld den offentliga välfärden är sämre och att man av det skälet valde en ort med bättre välfärd och högre skatter. Det är ju egentligen inte konstigare än att folk i allmänhet fäster avseende på hur trafiksäker en bil och inte bara vid hur snabb den är.
Däremot finns det, enligt vad jag kan förstå, en stark anledning att tro att planerna inte kommer att förverkligas och det är att Bryssel historiskt sett är en del av Flandern, men att trots detta umgängesspråket i Bryssel är franska. Bryssel är alltså en blandning av flamländskt och vallonskt. En annan knäckfråga är vad man skulle göra med Eupen, som är en tyskspråkig stad med ganska få invånare. En möjlighet är att överföra Eupen till Tyskland.
Om man verkligen skulle vilja få en delning till stånd tror jag att man skulle dela upp Belgien i fyra delar. En tysk, en flamländsk, en vallonsk och en "brysselsk". De fyra staterna skulle ha gemensam statschef, gemensam utrikespolitik och gemensamt försvar. I övrigt skulle de vara fyra stater med lika stort eller litet självbestämmande som övriga EU-länder. Genom att de fyra staterna med största säkerhet skulle vara medlemmar av EU, skulle givetvis fri rörlighet dem emellan råda. Observera dock att EES-avtalet i och för sig skulle vara tillräckligt för att garantera fri flytträtt staterna emellan.
Bayern, i södra Tyskland, skulle med lätthet kunna bli en självständig stat och skulle som sådan exempelvis ha betydligt fler invånare än ett antal europeiska länder, däribland Sverige. Skåne skulle som självständig stat ha betydligt fler invånare än Luxemburg och så vidare.
I sammanhanget kan faktiskt EU, för ovanlighetens skull, spela en positiv roll. Det framstår ju som mindre dramatiskt att dela stater som tillhör unionen än att dela stater som inte tillhör unionen. Å andra sidan skulle exempelvis en norrländsk fristat begära utträde ur unionen. Jag vet inte vad som kommer att hända, men en belgisk delning skulle kunna bli inledningen på en spännande process. Jag hoppas i så fall också att lilla Eupen blir självständigt så att Europa finge se ett exempel på en verkligt liten stat. Separatisterna i Quebec skulle också kunna få medvind.
