onsdag, mars 07, 2007

 

Dilemma?

Enligt Svenska Dagbladet har Riksbankens signaler om att färre räntehöjningar än väntat troligen kommer att behöva genomföras fått priserna på bostadsrätter att återigen börja stiga. Läs mer på följande länk.

http://www.e24.se/dynamiskt/bostadsmarknaden/did_14770767.asp

I sammanhanget bör man emellertid komma ihåg att Riksbanken inte har utfärdat något löfte enligt vilket Riksbankens viktigaste styrränta kommer att uppgå till 3,75% år 2010. Det är endast fråga om en prognos.

Därutöver bör man ha i minnet att även om prognosen kommer att slå in är det inte sagt att styrräntan någon gång under tiden mellan tidpunkten för prognosens presentation och 2010 inte kommer att ha uppgått till en nivå högre än 3,75%. Att styrräntan prognosticeras till 3,75% år 2010 är i och för sig förenligt med att styrräntan under 2009 kommer att ha höjts till 6,75% för att sedan sänkas till 3,75% under 2010.

Enligt min mening finns det knappast något slugare drag Riksbanken kan genomföra än att fortsätta höja styrräntorna till en nivå tydligt över 3,75% och samtidigt markera att prognosen att styrräntan kommer att uppgå till 3,75% 2010 står fast. I så fall betyder ju detta att Riksbanken skapar en förväntan om att styrräntorna skall sänkas vilket i sin tur kommer att få kronans kurs att rasa ytterligare.

Enligt min mening finns det ingenting som är mera angeläget ur sysselsättningssynpunkt än att kronan handlas ned till en nivå där den befinner sig i ungefärlig köpkraftsparitet med exempelvis Storbritannien och Tyskland. Detta skulle innebära runt 10,70 kronor per euro och en pundkurs kring 16,08 kronor. Observera också att ingen större förändring av kursförhållandet mellan euro och pund är nödvändig för att ungefärligen jämställa den tyska och den brittiska prisnivån. Utgår man från den tyska prisnivån är kursförhållandet mellan euro och pund nämligen ganska nära köpkraftspariteten.

Är det inte riskabelt att bedriva en politik som riskerar frambringa ett kronras? Mitt svar är att Riksbanken förfogar över ett mycket effektivt vapen för att säkra att en lägre real kronkurs inte medför inflationära överdrifter och detta vapen är en högre styrränta. Ganska naturligt är det ju också att tänka sig att det svenska näringslivets förmåga att bära en högre ränta ökar om kronan försvagas. För att använda sig Ludwig von Mises terminologi kan man säga att den naturliga nominella räntan i Sverige stiger om kronan faller.

Helt uppenbart är också att det inte finns någon nämnvärd risk för att Sverige håller på att drabbas av någon elakartad deflation. Kronan har försvagats och priserna på bostadsrätter fortsätter att stiga. Sverige befinner sig tvärsom i en tydlig kreditexpansion, även om jag inte åtar mig att presentera en analys enligt vilken det stadium kreditexpansionen nu befinner sig närmre bestäms.

Jag tycker att min modell, som bygger på att Riksbanken bör höja styrräntan med 25 punkter per sammanträde så länge en Big Mac kostar lika mycket som den gjorde vid samma tid förra året, håller bra. Dessutom hör det till saken att de allra flesta franchisetagare under hösten förra året justerade ned priserna aningen. Enligt min mening är det senare ett bevis för att Riksbankens räntehöjningar redan nu börjat angripa inflationens källa. Under 2005 justerade franchisetagarna upp priserna aningen.

Dessutom bygger min modell på att Riksbanken så snart priset på en Big Mac sänkts till en nivå understigande den som rådde för ett år sedan, ja, då skall styrräntorna sänkas med 50 punkter per sammanträde.

Vidare skall styrräntorna höjas med 75 punkter per sammanträde så länge en Big Mac kostar mer än den gjorde för ett år sedan. Detta skulle innebära tvärstopp för inflationen!

Sammanfattningvis menar jag att det bästa är att låta prisutvecklingen på en Big Mac styra styrräntans fortsatta utveckling. Man kan på goda grunder anse att de stigande priserna på bostadsrättslägenheter indikerar att den finasiella inflationen är alldeles för hög. Däremot behöver det inte vara så. Riksbanken bör därför invänta Mc Donalds nästa prisförändring innan man tar till storsläggan och höjer med 75 punkter per sammanträde. Å andra sidan är det helt uppenbart att en så dramatisk skärpning av penningpolitiken ganska snart skulle sätta stopp för inflationen.

Visar det sig att det mera "duvaktiga" scenariot slår in och Mc Donalds rent av sänker priserna, ja, då är det bara att slå in på den linjen att styrräntorna skall sänkas 50 punkter per sammanträde. I nuläget skulle det endast erfordras åtta direktionssammanträden med en sänkning om 50 punkter för att få ned Riksbankens utlåningsränta till 0%. Reporäntan skulle ha sänkts till 0% efter endast sju sammanträden. Inget tvivel kan råda om att en så aggressiv inflationspolitik snabbt skulle häva en deflation. Samtdigt finns här ett problem och problemet består i att sänkta styrräntor kan framkalla spekulationer om framtida höjningar med den påföljden att den inflationära effekten uteblir. I så fall menar jag att Riksbanken bör överväga att antingen köpa obligationer i stor skala eller aktivt driva ned kronkursen genom köp av utländsk valuta. Sådana åtgärder skall emellertid ses som exceptionella.

Visar det sig att Mc Donalds varken höjer eller sänker priserna kan Riksbanken lugnt och metodiskt fortsätta höja styrräntorna 25 punkter per sammanträde, men samtidigt presentera prognoser enligt vilka styrräntan inte kommer att höjas så mycket som allmänt antas. Detta är enligt min mening det mest sannolika och Sverige behöver dels en lägre real kronkurs i syfte att sätta fart på sysselsättningen och dels en högre räntenivå i syfte att bromsa ned inflationen på bostadsmarknaden. Samtidigt kan givetvis inte styrräntan höjas in i det oändliga och förr eller senare kommer en sådan politik att tvinga fram en prissänkning från Mc Donalds sida. Jag tror emellertid att Riksbanken kan behöva genomföra ytterligare ett ganska stort antal höjningar innan detta inträffar och detta gäller i all synnerhet om kronan försvagas ytterligare.

Comments: Skicka en kommentar

<< Home

This page is powered by Blogger. Isn't yours?