måndag, juli 10, 2006

 

Bra text

Jag läste just en helt briljant text skriven av Christian Gergils där han propagerar dels för att vi nyliberaler skall släppa kopplingen till den politiska högern och dels för att acceptera uppfattningen att den skattefinansierade staten har en viktig roll i att skapa social trygghet.

Även om jag kanske skulle lagt accenten lite annorlunda och inte tycker som Christian Gergils i alla avseenden tycker jag att Christian har i grunden rätt.

Till alla er som anser att Gergils och jag sjunker ned i ren socialism skulle jag vilja peka på att även Adam Smith ansåg att det tillhörde statens legitima funktioner att förse de svaga med bröd. Samtidigt betyder detta inte att social trygghet inte kan tillhandahållas genom privata försäkringar och frivilliga hjälporganisationer.

I våra dagar är levnadsstandarden ojämförligt bättre än den var på Adam Smiths tid och jag anser att det sociala skyddsnät Adam Smith förespråkade bör graderas upp på samma sätt som övriga samhället graderats upp. Dessutom lever vi inte längre i bondesamhällets med dess naturliga trygghetssystem och detta har ökat behovet av ett såväl statliga skyddsnät som privata försäkringar.

Vad gäller kopplingen till den politiska högern menar jag också att den liberala rörelsen helt bör släppa kopplingen till arbetsgivarorganisationerna och dessutom inse att fackföreningar är ett helt naturligt och sunt inslag på arbetsmarknaden. Fackföreningarnas roll är att se till att de som gör grovjobbet skall få sin rättmätiga del av produktionsresultatet och det motsäger inte några liberala principer alls att vara verksam inom sådana organisationer. Ur liberal synvinkel är det endast ett problem om dessa organisationer får särskilda privilegier som skyddas av staten.

Jag anser också att den liberala rörelsen helt bör släppa kopplingen till alla typer av militarism och inse att liberalismens väsen snarare är pacifistiskt än militaristiskt. Den klassiskt liberala hållningen var att motsätta sig alla typer av utrikespolitisk aktivism och istället förespråka strikt neutralitet, slopad värnplikt och endast godta krig som ett nödvändigt ont som svar på ett angreppskrig. Riktigt sant är det alltså inte att påstå att liberalism är lika med pacifism, men hållningen är utan tvekan defensiv. Många av dagens nyliberaler tycks bara ha tagit budskapet om slopad värnplikt till hjärtat.

Ytterligare en förtjänst med Gergils artikel är att Gergils slår ett slag för monetär internationalism och fri handel. Här tycker jag att Gergils borde renodla sin position och förespråka guldmyntfot, free-banking och unilateral frihandel, vilket nödvändigtvis förutsätter utträde ur det protektionistiska EU. Här vinner man ytterligare en poäng, eftersom man befriar sig från en koppling till den politiska högern och dess EU-krameri.

Däremot håller jag med Gergils i att det finns en poäng med den europeiska valutaunionen och att denna poäng består i att man på samma sätt som under guldmyntfoten slipper destabiliserande växelkursrörelser. EMU är en dåligt försök att efterlikna den klassiska guldmyntfoten, men visst finns det en poäng i att man slopat växelkursrörelserna. Några sådana skulle inte förekomma i en hypotetisk laissez-fairevärld heller.

Sedan kan liberalismen förena olika människor med delvis olika värderingar. Man kan vara kulturradikal och liberal och man kan vara kulturkonservativ och liberal. I denna mening är det bättre att säga att liberalismen är en mittenideologi, eftersom den är öppen både för konservativa och radikala på samma sätt som den står öppen för olika syn i religiösa frågor. I detta sammanhang är det tragiskt att iaktta att en anti-religiös hållning ofta förknippas med nyliberalism. Den historiskt betydelsefulle liberalen William Gladstone och var exempelvis religiös och det är jag med.

Hur man kan förena en så diskret och måttfull nyliberalism med att vurma för maffiastyre i Somalia skall jag eventuellt återkomma till. Kortfattat går det ut på att frånvaron av statsmakt i konventionell bemärkelse förverkligade vad som kallats "Gladstonian Liberalism".

Gergils förordar i slutet av artikeln liberaldemokrati och om han därmed menar sig anspela på hur socialdemokratin släppte den doktrinära socialismen och blev framgångsrik, menar jag att vi liberaler borde ta till oss det bästa av socialdemokratin. Dit hör avvisandet av alltför doktrinära ståndpunkter, men också ståndpunkten att många av samhällets trygghetssystem faktiskt är bra.

Jag kan tänka mig att Sverige förvandlas till en nattväktarstat med bibehållet nationellt socialförsäkringssystem och starka kommuner som tillhandahåller vård, skola och omsorg. Jag anser att det är fullt ut förenligt med "Gladstonian Liberalism."

Det enda vi kan ha gemensamt med konservatism i ordets bästa bemärkelse är att det finns en spontan ordning som innefattar annat än ekonomi. Hit hör kultur, värderingar och annat. Att bara se sådant som ointressant och ovidkommande är destruktivt på samma sätt som när somliga vill skydda vår kultur från utlänningar. När vi förordar fri invandring och öppna gränser är det emellertid viktigt att poängtera att vi gör det utifrån en uppfattning där människor från främmande kulturer uppfattas som intressanta människor som kan göra livet i Sverige mera intressant och att vi inte ser dem som inhyrda strejkbrytare som skall användas för att försvaga LO.

Gergils text fanns i senaste numret av Svensk Linje som jag absolut inte prenumererar på.

Comments:
Jag är inte pacifist, men jag får inga lustuppklevelser av amerikanska bombningar.

Välfärden kan ordnas på många sätt, men jag tycker åtminstone att det är väldigt viktigt att understryka att social välfärd är något bra som staten tillhandahåller. Staten gör en ju en hel massa som ingen skulle betala ett rött öre för på en fri marknad. Detta betyder emellertid inte att allt som staten gör inte skulle efterfrågas på en fri marknad och jag tycker absolut att staten har en viktig funktion i att hjälpa dem som inte kan köpa sig välfärdstjänster på en fri marknad.
 
Skicka en kommentar

<< Home

This page is powered by Blogger. Isn't yours?